Mestimalsummering

I år förundrades Linnea över festivalen varje gång vi passerade den i tåget. Vi lärde henne att skrika "Oskille!" och t.o.m. "Oskille Mestimalen!", både i tåget och ute på platsen. Men eftersom vi tyckte det var så kul när hon skrek, så vägrade hon de sista 2 dagarna: "Nej! Jag bara ropa MAMMA!"

Hon var där i totalt 4 dagar, och hon trivdes och krävde själv att åka dit gång på gång. Fram till 5-tiden på eftermiddagen så är en festivaldag ju som en slags halvfullt och långsamt uppvaknande furuvik eller tivoli. Sedan var det dags att åka hem, hur som helst.

Lytte siiiiik! (Lyssna på musik)
Martin var en stor favorit, som Linnea t.o.m. ropade efter från tåget när hon såg tälten.
Glass på u-et i "Yourspace".
Lyssnar på Eyehategod på Odeon.
Raveonettes på oranga scenen.
Hej då, Mestimal! Väntar på tåget från festivalplatsen.