søndag den 28. februar 2010
Iggesund
Vi har tilbragt weekenden lidt længere nordpå og kigget på endnu mere sne. Det er præcis sådan som jeg drømte om da jeg var lille; sne så dyb at man må grave gange igennem det. Linnea synes vist det er mere spændende med sine store fætre, og de har ihvertfald haft en fest sammen.
en lille snedrive..
hos Omma og Mats var der gravet fine gange i sneen..
Linnea og fætrene
Hos faster Kattis er der et gitter rundt om brændeovnen og Linnea gik helt i ekstase over det. Hun tog et fast greb og ruskede og hoppede mens hun hujede højt!
fredag den 26. februar 2010
Äntligen semla
Gävle!
Hvilken tur!
På dansk betyder denne overskrift sådan cirka "sikke en rejse", og det er jo præcis hvad det var. Tirsdag kom de og hentede alle tingene i Trekroner og klokken 19 smed vi nøglerne i postkassen og var praktisk taget hjemløse... En lang togrejse senere ankom vi til Gävle, og en lang gåtur senere fik vi fat i nøglerne og kom ind i vores nye hjem!
På svensk betyder overskriften "hvor heldigt" (tror jeg...) og det var også hvad det var. Sverige er jo nærmest gået i stå på grund af sne (!) og vi frygtede faktisk at strande et eller andet sted mellem Danmark og Gävle. Men vi kom frem, blot et par timer forsinket.
halvtom lejlighed
hjemløse på cafe...
træt Linnea i nattog
"er vi mon snart fremme?"
Linnea og pappa i x2000
På svensk betyder overskriften "hvor heldigt" (tror jeg...) og det var også hvad det var. Sverige er jo nærmest gået i stå på grund af sne (!) og vi frygtede faktisk at strande et eller andet sted mellem Danmark og Gävle. Men vi kom frem, blot et par timer forsinket.
tirsdag den 23. februar 2010
Jättefest
På lördagen var det jättefest i lägenheten från morgon till långt efter Spirevippens sängtid. Tyvärr så försvann de flesta bilderna någonstans mellan kamerans grafikkort och cyberrymden. Men några finns det i alla fall att bjuda på.
Sine ska komplettera med namn
Ida Marie
Några Risø-boys, Sunshine och Michael med flickvän Mette (man kan även skymta ett ben från Midnight om man har falkögon).
Linnea får presenter
Johanna och Bolette
Morgonen efter: Linnea var ovanligt vimsig när Sine kom upp och hittade henne på golvet.
lørdag den 20. februar 2010
Lisa på besök
Linnea var avvaktande i ca. 5 sekunder, men sedan charmade de två damerna varandra. Min roll i det hela bestod mest av att fortsätta putsa glas medan de stod och hejade på mig och dunkade i en ruta från insidan. (Nu när projektet närmar sig sitt slut har jag räknat efter, och jag har kommit fram till att det är 128 sidor glasruta - några från golv till tak - i vår 2-rumslägenhet.)
torsdag den 18. februar 2010
Småsorgliga dagar
Det här har varit Linneas utsikt de senaste 3 dagarna: Pappa skurar fönster (och mamma följer efter och skurar insidor).
Vid sista fönstret igår så var Linnea och jag ensamma i sovrommet. Jag hade klättrat upp på fönsterkarmen, och när jag hade blött ned hela fönstret så insåg jag att jag hade glömt skrapan på golvet. Alla som varit i en liknande situation - ömma knän på en kudde 1 ½ meter upp - förstår min förtvivlan. Men Linnea satt och lekte med skrapan rakt under mig. Jag frågade om jag kunde få den. Hon tittade lite fundersamt på mig, och så sträckte hon upp skrapan. Jag konstaterade förvånat att jag har praktisk nytta av mitt barn. Hon hjälper till! (Hon blev väldigt sur när jag tog skrapan utan att ge tillbaka den.)
Vi ska ha öppet hus på lördag för att säga farväl till alla danska vänner som orkar komma hit. Martin kunde inte komma, så han kom ikväll istället, och vi hade en helkväll med pizzabakning och barnpassning.
lørdag den 13. februar 2010
onsdag den 10. februar 2010
I have the power
Linnea har som sagt bekräftat att hon kan gå. Så hon tycker inte det är så kul längre. De senaste dagarna har hon mest övat sig på att sätta sig på röven så mjukt som möjligt istället, så fort hon kommer ut på djupt golv.
Men hon gör ju helt andra roliga saker ändå. När hon får tag på fjärrkontrollen t. ex., så håller hon upp den mot tv'n med bägge händerna och säger "Øhh, ØØhhhh!!!". Hon viftar lite också. Det ser ut lite som om King Kong skulle försöka få på en tv.
Idag skulle vi titta på svensk testbild tyckte hon (det är fjärrkontrollen hon biter på)
Oftast lyckas hon få på den till slut. Jag har sett proceduren minst 4-5 gånger den senaste tiden, så jag tror hon har fattat ett korrekt samband.
Jag är guld!
Men hon gör ju helt andra roliga saker ändå. När hon får tag på fjärrkontrollen t. ex., så håller hon upp den mot tv'n med bägge händerna och säger "Øhh, ØØhhhh!!!". Hon viftar lite också. Det ser ut lite som om King Kong skulle försöka få på en tv.
Oftast lyckas hon få på den till slut. Jag har sett proceduren minst 4-5 gånger den senaste tiden, så jag tror hon har fattat ett korrekt samband.
mandag den 8. februar 2010
Uppsamlingsheat
Veckan i bilder.
Tjenamoss!
Diskmaskinen är fortfarande den bästa leksaken
Linnea försöker demonstrera att bokens titel stämmer
Upptäcksfärd under bordet
En ny värld
Hos pappa är allt lugnt.
(Hon tittar troligen på Manamana, något vi direkt snodde från fætter Teo. Fast normalt brukar hon hoppa och skrika mer då)
Party på café innan maten kommer
Bröderna Östby käkar sunt.
Linnea får ta hand om grönsakerna, så att vi inte får för mycket vitaminer- här en bit riven rödbeta
Linnea har gått in i väggen
(Hon tittar troligen på Manamana, något vi direkt snodde från fætter Teo. Fast normalt brukar hon hoppa och skrika mer då)
Favoriträtter
Sine har dokumeterat Linneas två favoritgrönsaker.
Ärtor äter man en och en. Det är väldigt kul.

Och broccoli kan man äta hur mycket som helst av.

Jag måste tillägga att Linnea också verkar ha ärvt min sunda förakt för potatis. Om man lägger fram potatis så smakar hon försiktigt på en bit, och sedan gör hon en ful grimas, och så kastar hon metodiskt bort alla potatisbitarna från sitt lilla matbord. Kokta morötter går däremot att lura i henne, om hon inte har fått smaka på något godare innan.
När hon var ensam hemma med mig i lördags så fick hon för övrigt en rejäl portion stark Chili con Carne att sova på, istället för modersmjölken. Jag tyckte det var väldigt roligt när hon satt i 10 sekunder och flämtade med vidöppen mun efter den andra tuggan. Men eftersom det låg på min tallrik så ville hon såklart ha mer ändå, och jag gjorde det såklart lätt för mig.
Jag måste tillägga att Linnea också verkar ha ärvt min sunda förakt för potatis. Om man lägger fram potatis så smakar hon försiktigt på en bit, och sedan gör hon en ful grimas, och så kastar hon metodiskt bort alla potatisbitarna från sitt lilla matbord. Kokta morötter går däremot att lura i henne, om hon inte har fått smaka på något godare innan.
När hon var ensam hemma med mig i lördags så fick hon för övrigt en rejäl portion stark Chili con Carne att sova på, istället för modersmjölken. Jag tyckte det var väldigt roligt när hon satt i 10 sekunder och flämtade med vidöppen mun efter den andra tuggan. Men eftersom det låg på min tallrik så ville hon såklart ha mer ändå, och jag gjorde det såklart lätt för mig.
fredag den 5. februar 2010
Uppdatering
Precis när jag satt och skrev en kommentar till Kattis på inlägget under, så släppte Linnea taget om Sines kjol, och så knallade hon i alla fall 2 m rakt igenom rummet till min stol. Det såg ut ungefär som om hon alltid hade kunnat det där hur bra som helst.
Nu har vi dansat och firat i 10 min. Vi kan konstatera att Linnea definitivt kan gå.
Nu har vi dansat och firat i 10 min. Vi kan konstatera att Linnea definitivt kan gå.
torsdag den 4. februar 2010
Långpromenader
Ryktet säger att Sine har tagit en massa bilder på Linnea den senaste veckan. Endast framtiden kan utvisa om de kommer upp på nätet. Under tiden får ni nöja er med text.
Det har nämligen blivit lite jobbigare att komma på nätet för Sine sedan vi tvingade montera bort hennes dator. Linnea har blivit för mobil, så om vi inte hänger datorerna från taket så kan hon hitta på sätt att dra ned dem på golvet. Vi nöjer oss med att ha min uppe, eftersom jag börjar grina annars.
Dagarna spenderas mest med att öva på att gå. Linnea hasar fram på golvet till saker, sedan reser hon sig, och så går hon runt, lutad mot t. ex. köksskåp, soffor, eller bara väggar. Hon vågar inte ge sig ut på djupt golv ännu, men hon tar några långsamma, försiktiga steg ibland om det finns ett mål därute - t. ex. en gåvagn eller en förälder. Hon är (ganska) bra på att hålla balansen och stå still, så det kan ta 30 sekunder att förflytta sig lika många cm, om hon inte håller i något.
En rolig teknik som hon har utvecklat är liftandet. När vi går fram till henne så ser hon till att hugga tag med en hand i byxorna/kjolen, och sedan kan hon gå med i ganska normal fart brevid oss. En annan rolig teknik, som jag känner igen från andra yngre släktingar, är gåvagnsrace: Så fort hon får tag i gåvagnen så skiner hon upp som en sol, och sedan springer hon lyckligt iväg med den i 2 sekunder, tills det tar stopp mot en vägg någonstans. Och så var det korta nöjet slut...
(Behöver jag nämna att jag verkligen har förstått hur viktigt skallbenet är den senaste veckan?)
Det har nämligen blivit lite jobbigare att komma på nätet för Sine sedan vi tvingade montera bort hennes dator. Linnea har blivit för mobil, så om vi inte hänger datorerna från taket så kan hon hitta på sätt att dra ned dem på golvet. Vi nöjer oss med att ha min uppe, eftersom jag börjar grina annars.
Dagarna spenderas mest med att öva på att gå. Linnea hasar fram på golvet till saker, sedan reser hon sig, och så går hon runt, lutad mot t. ex. köksskåp, soffor, eller bara väggar. Hon vågar inte ge sig ut på djupt golv ännu, men hon tar några långsamma, försiktiga steg ibland om det finns ett mål därute - t. ex. en gåvagn eller en förälder. Hon är (ganska) bra på att hålla balansen och stå still, så det kan ta 30 sekunder att förflytta sig lika många cm, om hon inte håller i något.
En rolig teknik som hon har utvecklat är liftandet. När vi går fram till henne så ser hon till att hugga tag med en hand i byxorna/kjolen, och sedan kan hon gå med i ganska normal fart brevid oss. En annan rolig teknik, som jag känner igen från andra yngre släktingar, är gåvagnsrace: Så fort hon får tag i gåvagnen så skiner hon upp som en sol, och sedan springer hon lyckligt iväg med den i 2 sekunder, tills det tar stopp mot en vägg någonstans. Och så var det korta nöjet slut...
(Behöver jag nämna att jag verkligen har förstått hur viktigt skallbenet är den senaste veckan?)
Abonner på:
Opslag (Atom)